Mera oro och elände

Fick ett samtal från mannens chef idag på em. Det visade sig att K hade blivit sjuk på jobbet och nu hade de ringt efter ambulans. Han klagade på yrsel och illamående som inte gick över, tvärtom.

Kände hur den lilla ork jag har kvar totalt försvann, inte det här också.
Tur jag har arbetskamrater som ställer upp. Medan jag genast målade upp de värsta bilderna i huvudet ordnade de med taxi och åkte med mig till KS dit de hade kört honom...

Väl framme så hade de konstaterat att det inte var någon med hjärtat (vilket var min första tanke). Lite osäkra på vad det kunde vara, men efter diverse undersökningar och ett antal timmar senare konstaterades det att han fått ett virus på balansnerven.

Stark yrsel och kräkningar vi minsta lilla rörelse, även bli körd liggandes i sängen var obehagligt, och att titta gör saken än värre. Fick dropp och medicin som skulle dämpa illamåendet och blev sen inlagd på en avdelning.

Nu hoppas jag på att det ska ordna sig till det bästa. Vore fint om han kunde bli bra (eller i alla fall bättre), till helgen då hans dotter gifter sig. Men huvudsaken är ATT det vänder och går åt rätt håll.

Ringde nyss till sjukhuset för att höra hur det var och nu var det lugnt, han sover. Hoppas på att jag kan göra det samma när jag nu ska krypa till sängs.